Anna Grünfeldt, specialistläkare internmedicin:

– Den främsta anledningen till att jag blev läkare är att jag alltid varit väldigt fascinerad av människokroppen. När jag var liten fanns flera barnprogram om kroppen och jag bläddrade ofta i boken ”Så funkar du”. I skolan var det även de ämnen som handlade om kroppen jag gillade mest och var bäst på. Jag hade också en kvinnlig släkting som var en doktor av den gamla sorten, som jag tyckte mycket om och respekterade, så medvetenheten om att läkaryrket var en möjlighet har alltid funnits.

I gymnasiet hade jag en period då jag var sugen på att bli musiker men insåg snart att jag inte hade tålamod att öva så mycket som det krävdes. Efter gymnasiet började jag på sjukgymnastutbildningen, men kom in på läkarlinjen mitt under utbildningen och bytte då spår. Internmedicin var inte det jag tänkte mig från början, men det känns nu helt rätt.

Jag jobbar ungefär 50% på akuten och 50% på strokeavdelning och det jag gillar mest är givetvis mötet med patienterna. Det är fascinerande vilken ocensurerad inblick vi får i våra patienters liv. När det är sorgliga eller tråkiga omständigheter kan man verkligen få perspektiv på sin egen tillvaro.

Jag hade inte jobbat inom vården innan jag utbildade mig, men min mamma har varit undersköterska hela mitt liv, så sjukhuslivet har alltid funnits i bakgrunden. Skulle jag jobba med något som inte handlar om sjukvård tror jag nog det skulle vara något helt annat. Byggnadsantikvarie, sömmerska eller kanske musik ändå..?

Inlägget Vägen till vården – Anna Grünfeldt dök först upp på Akutsjukhuset.

Ett Neurocentrum på Danderyds sjukhus håller på att ta form. Inom Neurocentrum ska alla verksamheter som arbetar med neurologpatienter samarbeta för att erbjuda bästa möjliga vård för personer med skador och sjukdomar i nervsystemet. Redan idag är en stor del av sjukhusets patienter neuropatienter och idén med Neurocentrum är att integrera och utveckla spetskompetens inom alla kliniska neuroverksamheter på sjukhuset.

Inom Framtidens Hälso- och Sjukvård är neurovården identifierad som en prioriterad verksamhet på Danderyds sjukhus som vi ska utveckla genom gränsöverskridande samverkan både inom och utanför sjukhuset.

– Att arbeta gränsöverskridande mellan verksamhetsområdena och att effektivisera arbetet med befintliga resurser blir allt mer självklart i vården och ett tydligt steg framåt, säger Louise Hagander, verksamhetsutvecklare.

Rätt behandling direkt

Genom ett tätare samarbete med neurologenheten kommer även patienterna på strokeenheten att få ett bättre omhändertagande. Enheten kommer då att lättare kunna identifiera neurologiska åkommor som kan likna akut stroke, till exempel migrän eller epilepsi, och därmed undvika onödiga röntgenundersökningar och ge patienten rätt behandling från början. Med ett mer strukturerat kunskapsutbyte sinsemellan ökar vi säkerheten för våra patienter genom att implementera det allra senaste inom forskning och utveckling.

– Det bästa sättet är att dela samma fikarum, där löser man många kliniska problem, menar Elisabeth Rooth, överläkare och processledare för stroke.

Värdefullt samarbete

Sedan tidigare har Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus ett länsövergripande uppdrag för högspecialiserad hjärnskaderehabilitering i tidigt skede. Det betyder att Danderyds neurorehabilitering är den enda i Stockholms län.

Till kliniken kommer en stor andel av patienterna från Karolinska sjukhusets neurokirurgi och neurologi/stroke-kliniker. Lika viktigt som strokebehandlingen i akutskedet är att patienten får rätt rehabilitering i rätt tid, och det är därför som samarbetet med rehabiliteringskliniken är så värdefullt.

– I och med att vi får remisser på ”rätt” patienter från början blir det lätt för oss att snabbt ta över patienter för rehabilitering och bedöma inneliggande patienter på strokeavdelningen. Det underlättar också att föra en dialog när vi arbetar på samma sjukhus, säger Vera Häglund, överläkare och sektionschef på neurorehab.

– Målet med ett definierat Neurocentrum är att göra neuropatienternas ”resa” genom Stockholmsvården så bra som möjligt, avslutar Louise Hagander.

Inlägget Viktigt samarbete i framtidens Neurocentrum dök först upp på Akutsjukhuset.

Under hösten har 40 av sjukhusets undersköterskor deltagit i en utbildning som ska leda till förbättrad kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, för elever från vård- och omsorgsutbildningarna. Detta pilotprojekt är ett samarbete mellan Stockholms Läns Landsting personal och utbildning, Danderyds Sjukhus AB och Consensum Sollentuna Vård- och omsorgscollege. Nu är de första undersköterskorna klara med sin utbildning i handledarskap.

– Det har varit väldigt insiktsfullt att gå den här utbildningen. En av de saker som överraskade mest var hur mycket vi lärde oss om oss själva. Jag har alltid tänkt att jag bemöter andra som jag själv vill bli bemött, men mitt sätt passar kanske inte den jag möter. Ödmjukhet och förmåga att se andras personlighet är jätteviktigt när man ska lära ut, säger Jenny Wedebrand Lilja, undersköterska vid Medicinkliniken, och en av de som just avslutat handledarutbildningen.

Under fyra heldagar har utbildningen pågått, men den har även inneburit en hel del förarbete med läsning och uppgifter på webben.

– Jag tycker att upplägget var bra men har också haft turen att ha en chef som verkligen inser vikten av vidareutveckling och som har kunnat låta mig göra en del studierna under arbetstid. Mitt tips till nästa gäng som ska gå utbildningen är att ta detta på allvar. Läs på och gör de förberedande uppgifterna så blir det mycket mer intressant och givande att ha diskussioner vid utbildningstillfällena.

Förhoppningen från centralt håll är att utbildningen ska bli permanent.

– Vi hoppas att pilotprojektet faller väl ut och på sikt kommer att ligga till grund för en gemensam modell för handledarutbildning riktad till undersköterskor i akutsjukvård inom Stockholms läns landsting, säger Kati Liljebäck, projektledare och utbildningssamordnare på Clinicum, Danderyds sjukhus.

Utöver de praktiska momenten och vikten av att ”se, höra, göra”, reflektera och diskutera fick de nyblivna handledarna ett råd som alla kan bära med sig – alltid:
– Ge kritik i enrum men beröm så att många hör, det är den bästa sortens feedback, avslutar Jenny.

Inlägget Handledande undersköterskor för bättre APL dök först upp på Akutsjukhuset.

– Jag har alltid varit kreativ och uppfinningsrik. När jag var tio byggde jag en pipa av lera som jag kunde röka te i bakom vedboden på landet. Lite senare började jag bygga skateboards och riktiga plastbåtar som jag åkte med på Edsviken i Sollentuna.

Citatet kommer från Olle Hillborg, Akutsjukhusets andra poddvärd för hösten. Han är chef för SLL Innovation som håller till på Danderyds sjukhus och är lite av sjukhusets ”Oppfinnar-Jocke”.

På SLL Innovation arbetar Olle och hans medarbetare med att utveckla idéer till färdiga sjukvårdsprodukter som gör vården lite bättre. Ett sätt att arbeta är att hitta de små idéfröna i verkligheten hos sjukvårdspersonalen. Ett annat är att vara en länk mellan medicintekniska företag och sjukvården för prövning av ny teknik och produkter.

– Det är lika spännande varje gång en idégivare kommer upp till oss och berättar om sina tankar. Det kan röra sig om helt olika saker mellan himmel och jord, men idén utgår alltid från ett behov eller ett problem inom vården som behöver lösas.

Innovativt stickskydd

Stickskydd för navelsträngsprover är ett exempel på en innovation som kommer från en medarbetare inom vården. Navelsträngsprov tas på nästan alla nyfödda barn för att kontrollera hur barnet mår. Det görs med en vanlig kanyl och kan vara riskabelt. Vid ett tillfälle stack sig en undersköterska i handen när hon tog navelsträngsprovet och mamman visade sig vara HIV-positiv. Den gången gick det bra men händelsen väckte en idé hos undersköterskan. En idé som SLL Innovation sedan skapade en produkt av; ett stickskydd i form av en liten plastskena att lägga i handen – en väldigt enkel men uppskattad innovation hos vårdpersonalen.

Rockstjärneliv i Norge

Stort intresse och engagemang till trots så är inte innovationer inom sjukvården det enda som tar upp Olles tid. Han ägnar sig även åt musik och som ung var han musiker på heltid. Han spelade i ett norskt band som hette Backstreet Girls med Jens Stoltenberg som troget fan och under en period förde han en ganska vild tillvaro på turnéer i vårt grannland. Till slut lämnade han rockstjärnelivet, hamnade på KTH och tog en magister i medicinsk teknik. Resten är som man brukar säga historia.

– Någonstans är det faktiskt lite rock´n roll i det jobb jag har idag. Det är fantastiskt kul att ta en produkt eller tjänst från det allra första fröet av en idé till en fungerande produkt som faktiskt kan rädda liv i sjukvården någonstans därute i världen. Då är jobbet minst lika bra som att spela musik.

Lyssna på Olles berättelse som rymmer rockstjärnedrömmar, ledarskap och smarta lösningar för bättre vård.

Inlägget Olle får sjukvården att rocka dök först upp på Akutsjukhuset.

På Infektionskliniken är man noga med att se till allas kompetens. Vi lät fem medarbetare svara på hur de gör för att dela med sig sin kunskap med kollegorna i teamet.

Enlarge

Enlarge

Enlarge

Enlarge

Enlarge

I början av 2017 öppnar Danderyds sjukhus sina nya lokaler för infektionsavdelningen.

Inlägget Allas kompetens är lika viktig dök först upp på Akutsjukhuset.

Idén om att vårdavdelningarna skulle kunna konsultera sjuksköterskor från intensivvården föddes när man insåg att sjuksköterskor på vårdavdelningarna inte alltid hade någon erfaren kollega att fråga till råds – speciellt under jourtid.

– Sjuksköterskorna som arbetar inom intensivvåden har bred kompetens och jobbar dagligen med saker som kan vara mer ovanliga på en vårdavdelning, t.ex. trakeostomier, centralvenösa infarter och sondmatning, förklarar Eva Barkestad, omvårdnadsledare vid verksamhetsområde anestesi- och intensivvård.

Om vi kan vara ett stöd till våra kollegor på vårdavdelningar så kan vi tillsammans ge en ännu mer patientsäker vård.

– Vi fick medel ur SLL:s innovationsfond och under hösten 2015 kunde vi starta en pilot där IVA-sjuksköterskorna vid behov kunde komma till de tre utvalda avdelningarna. Det föll väl ut och sedan första april 2016 finns omvårdnadskonsulten tillgänglig för alla vårdavdelningar på sjukhuset.

Struktur och statistik

IVA-sjuksköterskor är vana vid att kollegor ställer frågor om saker de känner sig osäkra på redan sedan tidigare, men det som är nytt nu är att det blir strukturerat och att omvårdnadskonsulterna loggar och för statistik kring vad det handlar om.

– Vi hoppas också att konsultfunktionen ska få sjuksköterskorna på vårdavdelning att känna att det är okej att ringa och fråga. En tanke med omvårdnadskonsulterna är att frågorna i förlängningen ska kunna leda till en högre kompetensnivå på vårdavdelningarna – i och med att konsulten inte bara ’fixar problemet’ utan låter den frågande sjuksköterskan få handledning att göra själv utföra den handling hen känner sig osäker på. Vår förhoppning är att om vi kan vara ett stöd till våra kollegor på vårdavdelningar så kan vi tillsammans ge en ännu mer patientsäker vård, avslutar Eva.

Inlägget Vikten av att visa i stället för att göra dök först upp på Akutsjukhuset.

Dialysen på Löwenströmska sjukhuset låter patienterna tala om hur de upplevt vården genom surfplattor som finns lättillgängliga från patientsängen. Marie Clefberg, chefsjuksköterska på Löwets dialys berättar:

– Vi har sedan en tid tillbaka använt surfplattor för våda patienter som ren underhållning. I och med att våra patienter är hos oss ofta och vanligen en lång stund i taget så känns det bra att kunna erbjuda mer än en dagstidning. På plattan kan de se på tv, lyssna på radio, kolla Youtube, spela spel, läsa och så vidare.

Patienenkät på plattan

– Vid ett tillfälle när Danderyds sjukhus kvalitetsstrateg Lena Martin besökte oss såg hon möjligheten att använda surfplattorn för att även skapa patient- och närståendeenkäter på ett flexibelt sätt. Det etablerade programmet Rapportor kunde installeras på plattan vilket skulle underlätta för patienterna och deras närstående att svara på enkäter om vårdupplevelsen, fortsätter Marie.

Enklare hantering och fler svar

När patientnöjdheten kunde rapporteras på läsplattan såg man direkt en högre svarsfrekvens och personalen upplevde också att många tyckte det var enklare. Den enda nackdelen man sett hittills är att vissa patienter inte riktigt förstår att sekretessen är lika hög på plattan som på papper och därför känner sig pressade att lämna positiva svar bara för att svaren lämnas när de fortfarande är på plats på sjukhuset.

– Detta är något som vi hela tiden arbetar med att informera om, att den information som lämnas via plattan är lika anonym som de gamla pappersenkäterna, avslutar Marie Clefberg.

Inlägget Plattan givet hjälpmedel på Löwet dök först upp på Akutsjukhuset.

På kirurg- och urologkliniken finns anställda kliniska farmaceuter som bistår läkaren vid ronder och bland annat säkerställer att patientens läkemedelslista stämmer. Detta nya arbetssätt medför mindre risk för felmedicinering och högre patientsäkerhet.

Sedan många år tillbaka har kliniska farmaceuter anlitats på kliniken som konsulter, men klinikledningen såg många fördelar med att anställa. Kontinuitet, ökad samlad kompetens i det patientnära teamet och till och med ekonomiska besparingar. De kliniska farmaceuterna arbetar framförallt med att utföra enkla läkemedelsgenomgångar i samarbete med läkarna, både på klinikens fyra avdelningar men även på anestesimottagningen inför planerade operationer.

Avsevärda förbättringar

I syfte att undersöka om ett nytt arbetssätt kunde förbättra kvaliteten ytterligare utfördes under våren ett projekt på klinikens urologavdelning.

– När vi gick från att arbeta två timmar per avdelning till heltid på urologavdelningen, nästan fördubblades antalet utförda enkla läkemedelsgenomgångar och vi identifierade mer än dubbelt så många fel i läkemedelslistorna, berättar farmaceuten Jeanette Andersson.

Frigör tid för sjuksköterskan

Arbetssättet är nu implementerat på avdelningen.

– Det nya arbetssättet har både säkrat och effektiviserat läkemedelshanteringen. Dessutom spar det tid för sjuksköterskan som tidigare gjorde mycket av det arbete som farmaceuten gör nu, säger Helen Isberg, sjuksköterska och kvalitetsutvecklare.

Förutom att farmaceuten gör enkla läkemedelsgenomgångar och deltar i läkarens ronder, samordnar hon läkemedelshanteringen för vissa av avdelningens patienter inför hemgång.

Klinikledningen och medarbetare positiva

– Sjuksköterskor och läkare, som tidigare har utfört enkla läkemedelsgenomgångar, upptäcker oftast allvarliga fel i en läkemedelslista, men en klinisk farmaceut har en sexårig universitetsutbildning inom det här området och kan därför upptäcka mycket mer, säger Anna Cohen, chefsjuksköterska på avdelning 65.

Klinikledningen och avdelningens urologer och sjuksköterskor var väldigt positiva till att testa det nya arbetssättet när farmaceuten Maria Danell Möller och kvalitetsutvecklare Helen Isberg föreslog det.

– Att patienter får rätt läkemedel är det minsta man kan begära, det borde vara en självklarhet, avslutar Anna Cohen.

I november 2016 tilldelades projektet andrapriset i Stockholms läns landstings initiativ-pris Gyllene Äpplet.

Här finns mer information om de kliniska farmaceuterna och om hur de arbetar.

Inlägget Kliniska farmaceuter minskar risken för felmedicinering dök först upp på Akutsjukhuset.

– I dag den 30 november, när det här publiceras, så går jag i pension. Ett perfekt tillfälle för mig att berätta min personliga historia. Om mig själv och om Danderyds sjukhus, om hur jag kom hit som underläkare och så småningom blev chefläkare.

Så inleder Carl-Göran Ericsson chefläkare och nybliven pensionär sitt program. Följ med på hans resa från barndomens Dalarna till högsta ledningen på Danderyds sjukhus. Hela 36 år har han varit anställd på sjukhuset.

– Ibland får jag frågan varför jag blev läkare. Då tänker jag på pappa som var läkare och som lärde mig matsmältningskanalen på latin när jag var fem år gammal. Esofagus, ventrikel, duodenum, jejunum, ileum, colon och rektum fick jag rabbla inför släkt och vänner och alla sa: ja, du ska väl gå i pappas fotspår.

Och så blev det. Carl-Göran utbildade sig på Karolinska och kom till Danderyds sjukhus som underläkare från Serafen. Det var 1980 och han minns det som ganska slitsamma år med stort ansvar. Långa jourpass upp till 32 timmar i sträck. Stressen att bli väckt vid fyra på morgonen efter att ha sovit en halvtimme. Larm om hjärtstillestånd på väg in till akuten. Att ge svåra besked till anhöriga var tufft många gånger och att hantera de egna känslorna. Som den gången då en tolvårig flickas liv inte gick att rädda och Carl-Göran fick ta hand om föräldrarna.

– Att hålla om och försöka ge en gnutta trygghet i kaoset. Efter en timme lämnade jag infektionsavdelning fyra, gick in i huvudbyggnaden och in i en hiss som stannade mellan två våningar. Där någonstans, fast mellan våning fyra och fem, brast det för mig. Jag stod ensam i hissen och grät.

Många dagar har passerat på sjukhuset sedan dess och Carl-Göran har rensat sitt skrivbord på Danderyds sjukhus för sista gången och nu delar han med sig av personliga minnen. Han berättar om människor som inspirerat, om livet som läkare och om hur hans egen kropp helt plötsligt sa ifrån den där kalla söndagen i januari. Carl-Göran avslöjar också sin, kanske något överraskande, metod för att bli lugn inför ett spänt möte och en hel del andra historier som rymmer ett spännande yrkesliv.

Inlägget En grand old man med stil drar sig tillbaka dök först upp på Akutsjukhuset.

För ett par år sedan började allt fler sjukhus arbeta enligt idén om personcentrerad vård – som bygger på en tanke om att patienten ska känna mer delaktighet i sin behandling och besluten bakom. Medarbetarna på kirurg-urologavdelning 65 hade hört att branschkollegorna på Södersjukhuset hade börjat med något de kallade bedside-rapportering, och de blev nyfikna på att få veta mer.

– Vi vill jobba smartare och utvecklas och inte fastna i tänket att ’vi gör som vi alltid har gjort och då är det naturligt att vilja prova nya arbetssätt, förklarar Anna Cohen, chefsjuksköterska, avd 65.

Välinformerade patienter

2015 påbörjades arbetet med bedside-rapportering och i januari 2016 kunde man sätta igång i praktiken. Grundidén ligger i att patienten ska vara välinformerad om sin vård och delaktig i den rapportering som sker mellan dag- och kvällspersonal.

I praktiken går det till så att den sjuksköterska och undersköterska som ska arbeta kvällspasset får en liten stund på sig vid datorn för att få grundläggande information om varför patienten är där och det allra senaste som hänt. Sedan går de, tillsammans med den sjuksköterska som jobbat dag, runt till en patient i taget för att få en mer övergripande lägesbild.

Tydlighet för medarbetarna

Stående vid sängkanten får personalen lättare att koppla samman anamnes med person då de ser patienten samtidigt som de får rapport på plats.

– Det här sättet skapar också tydlighet i personalstyrkan kring när ansvaret för ett arbetslag slutar och ett annat tar vid. Efter rapporteringen kan dagpersonalen ägna sig åt administrativt arbete om de behöver, och kvällspasset tar över ansvaret för omvårdnaden, förklarar Anna.

Med detta arbetssätt får patienten möta kvällspersonalen samtidigt som hen får chans att berätta om sina upplevelser, om det är något hen behöver hjälp med och vad hen har för förväntningar eller farhågor inför kommande dagar.

– De patienter som har kommenterat detta har generellt varit väldigt positiva! säger Anna.

Struktur viktigt

För att få rapporteringen att fungera har man tagit fram strukturerade rapporteringsmallar och även bestämt hur lång tid rapporten får ta. Under tiden för rapporteringen hjälper dagens undersköterskor de patienter som behöver det, så att de som börjar sitt arbetspass kan ägna all uppmärksamhet åt rapporteringen.

– Nu har vi utvärderat arbetet i personalgruppen och även om det finns både för- och nackdelar med nya arbetssätt är det glädjande att höra att ingen av medarbetarna vill gå tillbaka till det gamla sättet att rapportera, avslutar Anna.

Inlägget Rapportering vid sängkanten inkluderar patienten dök först upp på Akutsjukhuset.

Hösten 2016 gjorde Elin Ceric, sjuksköterska på Endoskopimottagningen, ett studiebesök på Gastrocentrum, Huddinge sjukhus. Där berättade personalen att de använde sig av en checklista som en av sjuksköterskorna, Hanna Dubois, hade tagit fram. Checklistan satt uppe på alla skopirum i stort format, lätt att se både för patienter och personal.

Elin och hennes kollegor blev inspirerade och vill testa listan på sin enhet på Danderyds sjukhus.

– Vi kände ett behov av en sådan här lösning då vi tidigare haft vissa problem. Till exempel pratade sjuksköterskan och patienten innan skopisten kom in i rummet, och informationen som patienten gav sköterskan fick hen sedan upprepa då skopisten ställde samma frågor, förklarar Elin Ceric.

Personcentrerad vård

Checklistan bygger på WHO:s checklista som används på många operationsavdelningar men har anpassats efter verksamheten på en endoskopienhet. Att arbeta med checklistan underlättar inte bara för personalen, den bidrar även till en personcentrerad vår då patienten är med i samtalet hela tiden.

– När checklistan används sammanfattar sjuksköterskan informationen och pratar med patienten; ”du har berättat för mig att du står på Waran…” Skopisten lyssnar och har sedan möjlighet att ställa egna frågor till patienten, som i sin tur blir tillfrågad om hen har något att tillägga. På så vis minskar vi risken för missuppfattningar som kan uppstå när information ska gå mellan flera olika personer, säger Elin.

Arbetet med checklistan är fortfarande nytt men förhoppningen är givetvis att listan ska underlätta för alla inblandade, inklusive patienten.

Nyfiken på hur checklistan ser ut och fungerar – eller på att prova på ditt jobb? Kontakta Elin Ceric på elin.ceric@sll.se

Att genomföra ett förändringsarbete är inte alltid så lätt. I ps.DS möter du fem medarbetare från Endoskopicentrum som delar med sig av sina tips kring hur man får igenom en förändring på arbetsplatsen.

Inlägget Enklare kommunicera med checklista dök först upp på Akutsjukhuset.

– Men när ska du börja jobba som barnmorska då Sofia? Det brukar min mormor Ulla, snart 93 år gammal, fråga. Många menar att en riktig barnmorska arbetar på förlossningen. Ingen annanstans. Hon kan inte riktigt acceptera att jag faktiskt varit barnmorska i snart 13 år.

Det berättar Sofia Alsing, barnmorska på mottagningen för sex och samlevnad, även kallad Sesammottagningen, och poddvärd i Akutsjukhuset.

Redan som liten var Sofia fascinerad av kroppen. Inte bara underliv, även om det var det allra mest spännande. Hemma i Karlstad hade hon en fyra år äldre bästis som ritade och berättade hur ett barn blir till. Sofia var åtta år och fick sin första lektion i sex- och samlevnad och tyckte det var jättespännande.

Direkt efter gymnasiet började Sofia plugga till sjuksköterska på Sophiahemmet eftersom hon tidigt visste att hon ville ha ett yrke där man tar hand om människor. I kursen obstetrik och gynekologi träffade hon Gudrun Abascal. En kändis inom barnmorskekretsar och då chefbarnmorska på Danderyds sjukhus.

– Jag blev så imponerad av Gudrun. Hennes sätt att prata om barnmorskeyrket. Allt ansvar och alla utmaningar. Att det fanns så många olika saker man kan arbeta med som barnmorska. Jag tyckte allt lät lika spännande; könssjukdomar, gynundersökningar och förlossningar. Jag blev nästan förälskad i Gudrun och av tanken på att själv bli barnmorska.

Patientmöten

Och så blev det. Sofia utbildade sig till barnmorska men kände tidigt att sexualitet och hälsa lockade mer än förlossningen. Till Sesammottagningen söker sig både kvinnor och män. De patienter som Sofia möter är den otrogna, den bedragna eller den som har haft oskyddat sex och oroar sig för eventuella konsekvenser. Hon möter också kvinnor som tvingats till prostitution. Kvinnor som har sålts till bordeller, drogats och tvingats utföra sexuella tjänster.

– Jag har mött kvinnor, både unga och gamla, som tvingats till prostitution av olika slag. De kan ha sålts till bordeller, drogats och tvingats utföra sexuella tjänster, ibland ända tills de blir gravida och inte går att sälja längre. Efter mitt första möte med en ung kvinna som varit utsatt för trafficking var jag tvungen att stänga in mig på mitt rum och gråta.

En annan patient som hon aldrig kommer att glömma är mannen som hade slutat att krama sin son och som inte ville ta henne i hand – av rädsla för att smitta andra med HIV. Tack vare drop-in utan tidsbokning kom han till Sesam. Ångestdrivna människor som har en sådan rädsla för att de är sjuka bokar nämligen aldrig tid för att testa sig. Det är för jobbigt.

Vill du lyssna på fler avsnitt från vår podd?
Prenumerera via iTunes eller Libsyn

Inlägget Sofia får patienten att prata om det mest privata dök först upp på Akutsjukhuset.

På ortopedavdelningarna 59A och 59E har man börjat arbeta med Priotavlan. Den kan enklast beskrivas som en digital variant av den gamla whiteboardtavlan – men givetvis med mer information, som dessutom uppdateras var femte minut.

Priotavlan är ett stöd för avdelningens planering av det dagliga arbetet. Den ger en översikt över avdelningens patienter med information om både de undersökningar och behandlingar som ska göras under dagen eller kommande dagar, men även om rondprioritet.

– Med Priotavlan kan vi både snabbt och lätt se vilka patienter vi har, vilka som ska iväg på andra undersökningar och vilka som är på väg tillbaka till oss. Personalen ser direkt när patienten fått en tid till t ex röntgen och information genereras även automatiskt om att röntgen är utförd samt när svar finns, berättar Nina Karlsson Forsberg, chefsjuksköterska på ortopedavdelning 59 A och E.

Tavlan startas från journalsystemet TakeCare och har onlinekoppling till systemen som används av fyslabb, operationsplanering och röntgen. Man kan även manuellt mata in annan information så som konsult/paramedicin, utskrivningsplanering, vårdtyngd samt andra aktuella undersökningar.

Utöver alla undersökningar så visar tavlan även en indelning av avdelningens vårdlag och alla kolumner kan anpassas för respektive klinik eller avdelning. Med färgkodning visas vilka patienter som är nya eller instabila, vilka som är klara för utskrivning, när utredning pågår och vilka som väntar på annan vårdform.

– Priotavlan hämtar information från TakeCare var femte minut så uppgifterna är hela tiden uppdaterade. Det är ju ett stort lyft jämfört med en manuell uppdatering som givetvis aldrig kan mäta sig med en automatiserad, säger Nina.

I p.s.DS kan du läsa om teamet som jobbar med priotavlan.

Inlägget Snabbt och säkert med digital informationstavla dök först upp på Akutsjukhuset.

Helena Åslev jobbar på kirurgavdelning 61 och är efter två års studier nyutexaminerad från masterutbildningen avancerad specialistsjuksköterska.

– En årskull har gått ut innan oss men vi är fortfarande bara drygt 20 stycken i Sverige som har tagit examen, berättar Helena.

Som avancerad specialistsjuksköterska kommer Helena ha större ansvar än andra specialistsjuksköterskor. Hon kommer utöver omvårdnadsarbetet bland annat hantera in- och utskrivning, ordinationer och vårdplanering.

– Mitt uppdrag är att överbrygga glappet mellan medicin och omvårdnad, och jag har ansvar för ett eget vårdlag med planerade kolorektala patienter tillsammans med ansvariga läkare. Jag kommer att ronda tillsammans med läkare och arbeta för att förbättra flödet.

Kallas nurse practitioner i USA

Rollen kommer från USA, där den kallas nurse practitioner. Den infördes eftersom läkarbristen ökade efterfrågan på sjuksköterskor med ännu högre utbildning och kompetens.

– Det kan ses som kontroversiellt att vi är inne och ”petar på” läkarens arbetsuppgifter, men det är viktigt att påpeka att vi faktiskt är sjuksköterskor. Vi är också på avdelningen hela tiden till skillnad från läkaren, säger Helena.

Syftet bakom implementeringen är både ökad patientsäkerhet och att skapa en karriärmöjlighet för sjuksköterskor som vill fortsätta arbeta kliniskt. För Helenas del var det chefsjuksköterskan Maria Gylfe som uppmanade henne att söka.

– Det är en tuff utbildning och det hade inte gått utan stöd från min chef. Det är en fantastisk utvecklingsmöjlighet och även om det kräver en hel del arbete tror jag att fler kommer att se fördelarna, avslutar Helena.

Inlägget Ny karriärväg för sjuksköterskor dök först upp på Akutsjukhuset.

Anna Mathilda Mattsson, sjuksköterska från Åland – hur kommer det sig att du sökte dig till Danderyds sjukhus?

– På Åland finns inte så många tjänster att söka och jag fick inget jobb på sjukhus. I Sverige ger man mer avancerad vård än på Åland och det finns mer komplicerade fall vilket är stimulerande för mig som sjuksköterska. Så här i början av min karriär är det viktigt för mig att få en bra grund att stå på och det tycker jag att jag får här.

Smidigt att penda till Danderyds sjukhus

Anna Mathilda är 25 år och blev färdig sjuksköterska i oktober 2016. Hon har studerat på Åland men har en finsk legitimation. Tillsammans med en kompis bestämde hon sig för att söka sig till Sverige, efter att ha jobbat en tid på äldreboende.

– Jag valde först och främst Danderyds sjukhus för att det finns så bra kommunikationer till färjorna vilket gör det smidigt att pendla. Jag hittade tjänsten på kirurgavdelning 64 och fick en jättebra kontakt med chefsjuksköterskan. Man blir väl omhändertagen som ny sjuksköterska och på min avdelning är personalgruppen sammansvetsad och kommunikationen fungerar väl.

Fördelaktig kompetensutveckling

Under tiden hon väntade på sin svenska legitimation fick hon möjlighet att arbeta som undersköterska. Tanken är att men ska få en bra introduktion, lära känna personalgruppen och lära sig alla rutiner på avdelningen.

– Min första tid som sjuksköterska har varit väldigt lärorik och det är en förmån att få arbeta och samtidigt kompetensutvecklas. Jag har själv fått vara med och påverka vad jag tycker att jag behöver lära mig mer om. Som exempel så kände jag att jag behövde träna på att sätta kanyler och då fick jag vara en hel dag på klinikens inskrivningsmottagning för att träna på detta, det är otroligt fördelaktigt! Ett av mina krav för att kunna ta ett arbete här var att jag skulle kunna arbeta en vecka i taget, alltså arbeta en vecka och sen vara ledig en vecka för att kunna resa hem. Min chef har varit väldigt förstående och vi har hittat en lösning som gör att jag kan få det bästa av två världar!

Inlägget Det bästa av två världar dök först upp på Akutsjukhuset.

– En av de svartaste stunderna i mitt liv var på den där pendeltågsstationen 2004. Jag gick längs med perrongen, gick och gick. Jag funderade faktiskt på om jag skulle ta mitt liv eller om jag skulle orka inse att jag var alkoholist.

Det berättar Stefan Olsson som med sina illröda glasögonbågar är ett välkänt ansikte på Danderyds sjukhus. Han är undersköterska i botten och har arbetat med patienter, ledarskap och administration på sjukhusets akutmottagning sedan 80-talet. Och är sedan 13 år tillbaka nykter alkoholist.

Stefan kommer från Nyköping där han växte upp med en ensamstående mamma som var dietkokerska och lagade specialkost på sjukhuset. Ibland på helgerna följde han med henne till arbetet. Han fascinerades av miljön och när han hade åldern inne sommarjobbade han på sjukhuset men Stefan ville vidare. 1979 när han var 17 år flyttade han till Stockholm.

– Samtidigt blev jag friskförklarad, kan man säga. Jag visste redan tidigt att jag var homosexuell. Homosexualitet var klassificerat som en sjukdom fram till 1979 när Socialstyrelsen strök det ur sjukdomsregistret. Jag hade i och för sig aldrig tänkt eller känt att jag var sjuk, så friskförklarande av oss homosexuella var nog ingen stor grej för mig.

Tsunamin

Tsunamin var det tuffaste Stefan upplevt under hela sitt yrkesliv. Danderyds sjukhus tog emot patienter som var svårt skadade och behövde fortsatt vård.

– Där höll man ju verkligen många liv och död i händerna. Vi jobbade under en slags kollektiv tystnad för vi var så berörda och behövde samtidigt vara mycket professionella. En del patienter kom med bara en filt om sig från Arlanda. I många fall hade en hel familj åkt ner men det var bara en som kom hem. Och när de här människorna kom in så fanns det inte många ord att säga. Vad skulle man säga?

Lyssna på Stefans berättelse där han delar med sig av både privata och professionella erfarenheter från livets berg- och dalbana. Om arbetet på akutmottagningen där liv och död möts varje dag, om förra året när han tappade sugen och all arbetsglädje försvann och om två tonårspojkar som stannat kvar i minnet.

Vill du lyssna på fler avsnitt från vår podd?
Prenumerera via iTunes eller Libsyn

Inlägget Livets berg- och dalbana dök först upp på Akutsjukhuset.

– Det är alltid en utmaning att hitta personal till de luckor som uppstår i schemat. Tidigare använde vi en kalender och lappar på dörren till bemanningskontoret, men det funkade sådär. Det blev ineffektivt och det fanns ett behov hos personalen att kunna hålla koll på tillgängliga pass även när de inte var på plats, berättar Åsa Tolonen, sektionsansvarig bemanningsassistent på Danderyds sjukhus akutmottagning.

Med hjälp av SLL Innovation

Fredrik Runsköld, sjuksköterska på akutmottagningen, fick en idé om att ha en bemannings-app. SLL Innovation hjälpte till och nu används Tamigo – som appen heter – av nästan alla medarbetare på akuten.

– När vi har lediga pass lägger vi in dem i appen och så får våra timmisar, men även vår ordinarie personal, markera om de är intresserade av att jobba. Därefter ser vi på vilken kompetens de har och lägger in dem i schemat, förklarar Åsa.

På akuten är det extra viktigt att få rätt sammansättning av kompetens, man kan inte ta in vilken personal som helst.

Underlättar att hitta ersättare

Appen underlättar att hitta ersättare, vilket givetvis gynnar den ordinarie personalen och på längre sikt kan det även förbättra patientsäkerheten.

– Vi har några timvikarier som meddelar sig via mejl och telefon, och det går ju givetvis också bra, men appen underlättar helt klart. Jag har presenterat appen och hur vi jobbbar med den för några andra avdelningar men det är bara vi som använder den i dagsläget, avslutar Åsa.

Inlägget Appen som underlättar bemanning dök först upp på Akutsjukhuset.

Till Hjärtklinikens akuta dagvårdsavdelning ”Hadva” kommer patienter som valts ut av akutens hjärtspecialist. Idén är att ge en bra service under patientsäkra förhållanden utan att behandla patienterna som sjukare än vad de egentligen är.

Klockan åtta på morgonen slår enhetsansvariga sjuksköterskan Marcus Karlsson upp portarna och börjar förbereda dagen. Två patienter som blev inskrivna igår kommer redan strax efter åtta för uppföljande prover. Undersköterskan Phyllis Munala och sjuksköterskan Emma Andersson jobbar på flera hjärtavdelningar men idag är de på ”Hadva”.

Dagen börjar med möte på akuten där man går igenom patienter och arbetssätt. Emma får direkt ta med sig en kvinna som kommit in under natten. Inne på avdelningen sätter processen igång. Phyllis tar fram instrument för ischemiövervakning. Resultatet av mätningen visas på dataskärmar – en numrerad och namnad rad per patient, förklarar Phyllis.

Sängarna behövdes

Läkaren Henrik Hellqvist kommer in till damen från akuten, sätter sig ner och låter henne berätta om vad som hänt och hur det känns. Under tiden förbereder Emma blodprovtagningen. Tanken var att alla patienter skulle sitta i sköna fåtöljer under tiden på akutdagvården, men många var trötta efter en natt på akuten eller av sina besvär så man satte in två sängar.

En patient från en vårdavdelning har kommit ner för transesofageal hjärteko och sjuksköterskan Elif Günyeli, som sköter detta, ger snabb information om vilka läkemedel han fått innan Phyllis kör ner honom till den elektiva dagvården där elkonvertering görs. Nästa patient kommer från akuten. Ännu en telemetri-övervakning sätts och registreras på datorn. Den nya patienten erbjuds kaffe och smörgås och man kan höra på hennes enorma tacksamhet att det var efterlängtat. Efter en stund i stolen är det dags för EKG och hon får flytta sig till britsen intill.

En månads arbete på en dag

Henrik Hellqvist ser över journalerna och ser till att ta hand om en patient i taget.

– Jag skriver in, ordinerar prover och läkemedel och läser på – vad är det här för patient? Tanken är att vårda klart patienten här. Vi avlastar både akuten och vårdavdelningarna och patienterna slipper läggas in i onödan. En utredning av bröstsmärta som ibland kunde ta över en månad förut kan vi nu oftast göra på en dag.

Phyllis ser över patientlistan; någon ska till röntgen, prover och EKG ska tas. Phyllis kom till hjärtavdelning 94 redan under sista terminen på undersköterskeutbildningen, och blev sedan kvar. Sju år senare trivs hon fortfarande jättebra.

– Det är så stort här och man lär sig saker hela tiden. Man få möta nya människor och jag är också glad över att även vi undersköterskor får möjlighet att jobba på en avdelning som denna.

Högt patientflöde

Fler patienter kommer. En som svimmat av oklar anledning, en annan med tryck över bröstet. Allt från män i 40-årsåldern till gamla damer som besökt sjukhuset både en och två gånger förut. En av de som kom på morgonen har röntgats och fått gå hem. Phyllis bäddar rent och gör plats för nästa. Under någon timme är alla platser upptagna. En dam ombeds komma tillbaka nästa dag för fler prover.

– Åk in till akuten i natt om du får problem, annars ses vi imorgon, säger Marcus när de säger hejdå.

Framåt kvällen är det tomt på hjärtklinikens akuta dagvårdsavdelning och Phyllis plockar i ordning och fixar sängar. Imorgon kommer annan undersköterska till avdelningen men Marcus är på plats som vanligt.

– Det här mellantinget mellan akutmottagning och vårdavdelning behövs verkligen, det spar tid och underlättar för alla inblandade. Jag kan tänka mig att det här arbetssättet kan spridas till andra verksamheter, säger han.

Läs mer om HADVA och om läkaren Henrik Löfmark som kom på idén.

Inlägget Hjärtat på rätta stället dök först upp på Akutsjukhuset.

På Njurmedicinska kliniken har man utvecklat ett systematiskt arbetssätt för att snabbt kunna utreda och behandla orsakerna bakom akut njursvikt. Här har man skapat en säkrare arbetsmiljö med högkvalitativ vård för patienter som kan riskera bestående skador.

– En akut njursvikt som inte behandlas i tid kan leda till permanenta skador som i förlängningen kan kräva dialysbehandling eller transplantation. Men om man sätter in rätt behandling snabbt förbättras prognosen avsevärt, förklarar Helena Crona, sjuksköterska på avd 71.

Checklistor underlättar

I och med det standardiserade arbetssättet Akut handläggning av njursjukdom, som tagits fram av ett processteam på Njurmedicinska kliniken, arbetar man bland annat med en checklista över vilka prover som ska tas och i vilken ordning. Grundläggande njurmedicinska kontroller och prover ska vara klara inom två timmar efter att patienten skrivits in. Det här arbetssättet ökar säkerheten och tryggheten både för personal och patient.

– Vi gör årligen en enkät om hur det är att arbeta enligt checklistan och de flesta anser att den är lätt att förstå och gör det lättare att arbeta, säger Helena Crona.

Rätt kompetens

Att avdelningen har rätt kompetens är en viktig faktor för både kvalitet på vården och för patientsäkerheten – och den kompetensen finns på 71:an.

– Genom en internutbildning i njurmedicin höjer vi vår kompetens ytterligare och vi får fler tillfällen att göra oss själva uppmärksamma på just akut njursvikt. Det ska inte spela någon roll vem du möter hos oss, alla ska ha samma kompetens och arbeta på samma sätt med detta, förklarar Helena.

Men bara för att man hittat ett bra sätt att arbeta betyder det inte att man inte kan utvecklas ännu mer.

– Under arbetes gång har vi t.ex. kommit på att akuten kan ta ett extra blodprov för att man inte ska behöva göra just det provet uppe på avdelningen – det ger mindre besvär för patienten och spar tid för personalen, berättar hon.

Säker arbetsmiljö och kvalitativ vård

Under våren 2017 tog Annika Saari över rollen som processledare för arbetet. För att öka säkerheten och kvalitén har man nu även standardiserat arbetssättet för patienter med nefros. När klinikens processarbete gicks igenom i samband med förbättrad processtyrning kom ledningsgruppen fram till att det fanns ett ”glapp” i processen för patienter med nydebuterat nefrotiskt syndrom som vårdas på vårdavdelningen.

– Vi samlar fortfarande in alla uppgifter om de akuta njursjukdomarna, för att i framtiden kunna göra en vetenskaplig utvärdering av arbetssättet, säger den nya processledaren Annika Saari.

Inlägget I säkra händer på njurmedicin dök först upp på Akutsjukhuset.

I september 2016 invigdes ”KUM” – ortopedklinikens kliniska utbildningsmottagning för blivande läkare och sjuksköterskor. Här får studenterna under handledning självständigt ta emot, undersöka och diagnostisera akuta patienter. Tyngdpunkten på KUM är samarbete och kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor.

– Vi försöker efterlikna arbetssättet på den ordinarie akuten så gott det går, säger Patricio Caceres, som växlar arbetet som sjuksköterska på akuten med att vara handledare för KUM:s sjuksköterskestudenter.

De blivande sjuksköterskorna Kristin Köhlman och Josefin Stålhammar har varit på KUM under två veckor och gör i dag sista arbetspasset.

– Vi har helt klart blivit säkrare efter varje moment som vi tränat. Det är fantastiskt att hela tiden ha en handledare närvarande. En sjuksköterska som jobbar på akuten har stort ansvar, det är till exempel vi som prioriterar köandet och bestämmer i vilken ordning patienterna ska läkarbedömas, säger de.

Avrapportering och återkoppling

Patricio beger sig tillsammans med studenterna till ortopedklinikens röntgenrond där man kortfattat redogör för dygnets händelser och visar röntgenbilder på intressanta fall.

– Att få återkoppling på vilken behandling patienterna fått sedan de lämnat KUM är alltid intressant, säger han.

Efter avrapportering av ortoped Viljam Lindqvist, dagens läkarhandledare och medicinsk ansvarig, berättar studenterna om sina upplevelser under gårdagens arbetspass.

– Vi fick reponera en handledsfraktur och sy ett finger, säger läkarstudenterna Gabriella Dal, Rebecca Palmstierna och Louise de la Motte. Och berättar vidare om svårigheten att övertala en rastlös patient att stanna kvar.

Tar inte emot vilka patienter som helst

Röntgen har fullt upp vilket påverkar väntetiden. Även sjuksköterskestudenterna har en hektisk dag, telefonerna ringer i ett. Men endast två patienter har lagts in på ortopeden under natten och vid niotiden på morgonen har KUM inga patienter.

– Vilken patient som lämpar sig för studentmottagningen avgörs i samråd med ansvarig läkare för den ordinarie ortopedakuten. Alla patienter passar inte på KUM, till exempel patienter med stark oro, förklarar Patricio. Som handledare kontaktar vi alltid patienten i förväg för att fråga om det är okej att undersökas av studenter. Jag uppmuntrar patienterna genom att säga att studenterna har mer tid på sig att ta hand om dem.

Studenterna samlas i traumarummet för en genomgång av ABCDE-principen* där vitala funktioner undersöks i en viss ordning. Patricio visar hur man bäst sätter på en stödkrage för att stabilisera en förmodad halsryggskada och Viljam går igenom hur man bäst kontrollerar att bäckenet är stabilt – viktigt även vid lårbensfrakturer.

Utvecklas och växer

Frampå förmiddagen anländer dagens första patient till KUM och inom loppet av en timme kommer ytterligare två. Sjuksköterskestudenterna inleder med att fråga patienterna om orsaken till akutbesöket, aktuellt tillstånd och tidigare sjukdomshistoria. Information som de sedan rapporterar till läkarstudenterna.

– Rapporteringen är svår till en början, det är lätt att man tar med för mycket information. Jag brukar vara med de första dagarna som sjuksköterskestudenterna tar status och hjälpa dem att få med det viktigaste, säger Patricio.

I väntan på patienter fortsätter handledare och studenter att ställa frågor till varandra. Viljam förhör sina adepter om differentialdiagnoser.

– När man undervisar reflekterar man över sitt eget arbetssätt. Det är också kul att se hur studenterna utvecklas och växer i sitt jobb, säger Viljam.

Våga fråga

Studenterna vill veta er om olika gipstekniker och gipsbandage, så undersköterskan Christina Rothoff, gipsansvarig på akuten, berättar om den uppsjö av material som finns för att stadga frakturer före och efter operation. De får också studera gipsteknik i praktiken när läkarstudenten Rebecca, på egen begäran, får sin handled gipsad av Christina.

Läkarstudenterna har under dagen fått läsa på om patienterna innan undersökningen och beslutat om vidare behandling efter prov- och röntgensvar. Allt under Viljams vakande öga.

När dagen närmar sig sitt slut passar Patricio på att prata läkemedelshantering med sina studenter och vikten av att alltid dubbelkolla.

– Ni är ansvariga att ge läkemedel efter läkarordination. Men lita inte enbart på muntlig information utan gå alltid tillbaka till journalen och kontrollera vilket läkemedel som ska ges och hur mycket.

Han avslutar med en av de viktigaste uppmaningarna:

– Vid minsta osäkerhet – var inte rädda för att fråga!

*ABCDE-principen är ett arbetssätt som talar om i vilken ordning man checkar en patients tillstånd.
A=Airway
B=Breathing
C=Circulation and bleeding
D=Disability
E=Exposure – protect from the environment.

Inlägget Ansvar under uppsikt dök först upp på Akutsjukhuset.