Greta Edelstam, docent på kvinnokliniken, fick hösten 2015 ett anslag på 3,2 miljoner kronor för implementering av den egenutvecklade undersökningsstolen ”henstolen Kim”.

– Denna undersökningsstol ska ersätta den gamla gynstolen och underlätta alla undersökningar nedanför naveln – oavsett kön och typ av undersökning. Henstolen passar för såväl gynekologisk som urologisk undersökning, säger Greta Edelstam.

Den nya undersökningsstolen låter patienten ligga med benen ihop tills undersökningen påbörjas, för att slippa ligga med blottat skrev längre tid än nödvändigt. Underlaget är uppvärmd tempur för att den som undersöks ska kunna slappna av och slippa bli kall. I denna stol slipper en också benstöden, som på de traditionella stolarna sällan blir individuellt inställda.

– Gynstolen har sett likadan ut i 100 år. Det är dags att alla som behöver undersöka underlivet får en mer komfortabel upplevelse som är patientvärdig och som inte inkräktar på integriteten.

För att utveckla idén och en prototyp fick Greta Edelstam ett normkritiskt innovationsanslag från Vinnova, och sedan prototypen testats har hon nu fått ytterligare anslag för att tillsammans med företaget Oscar Instrument påbörja produktion och implementering av stolen på alla enheter som undersöker patienters underliv.

– Förvisso finns redan undersökningsstolar utan benstöd men det speciella med denna är att alla landsting ska ha råd att köpa in den. Om stolen i slutändan blir en aning dyrare än den gamla modellen är jag ändå övertygad om att det kommer att jämna ut sig i längden. Det går betydligt snabbare att undersöka en patient som är varm, avslappnad och förhållandevis bekväm i situationen.

Läs mer
SvD:Könsneutrala undersökningar i henstolen ”Kim”
DN: Patient mindre utlämnad i henstolen ”Kim”

Inlägget Undersökningsstol för alla dök först upp på Akutsjukhuset.

Att arbeta i team och att dessutom se patienten som en del i teamet är inte alltid självklart i vården – men på Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken skulle det inte funka på något annat sätt.

– Vi måste samarbeta med patienten för att komma framåt – rehab är ju inte ‘slut i dörren’, våra patienter är inte botade när de går hem, säger Christian Andersen, verksamhetschef på rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken.

Individuell rehabiliteringsplan
En stor del i behandlingen av de patienter som kommer till rehabiliteringen är att hitta reella mål.

I början av planeringen läggs en individuell rehabiliteringsplan upp där patienten bedömt av läkare, psykolog, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator och sjuksköterska.

Alla mål ska vara SMARTA och målen följs upp under hela rehabiliteringsperioden.
Specifika
Mätbara
Anpassade
Relevanta
Tidssatta
Analyserbara

– Vad kan vi förvänta oss att patienten ska klara av när hen går härifrån? Det är något vi alltid frågar oss själva – och patienten, förklarar Christian.

På rehabiliteringsmedicinska kliniken finns tre sektioner: neurosektionerna för slutenvård och öppenvård samt sektionen för högspecialiserad smärtrehabilitering.

Centrumbildning för patientens bästa
Inom sjukhuset arbetar rehabsektionerna kontinuerligt med att stärka samarbeten för att förbättra vården för patienterna. Detta har bland annat skett genom att initiera Neurocentrum och tillsammans med anestesikliniken skapa Smärtcentrum.

– Smärtcentrum ska kunna erbjuda patienter ett bredare utbud av interventioner samt ett samarbete kring nya patientgrupper. Inom smärtcentrum finns även ett kunskapscentrum som skall driva utbildning internt som externt. Patienter och medarbetare får en högre tillgång till specialister inom smärta med en bred kompetens och av olika professioner, avslutar Christian.

Är du nyfiken på teamet? I p.s.DS kan du läsa mer.
Ladda ner som pdf.

Inlägget Rehab är inte slut i dörren dök först upp på Akutsjukhuset.

Fredrik Runsköld, sjuksköterska på akutmottagningen, spenderade sex månader med utlandstjänstgöring i krigets Sydsudan, en tjänst han fick genom ICRC (Internationella Röda Korset).

– Sex månader är lång tid, men första gången man åker måste man vara nere så länge då det tar ganska lång tid att vänja sig och komma in arbete och sättet att leva.

Det är inte heller något lätt tillvaro när man är på plats men om man vet att man klarar att t.ex. leva i fält och äta praktiskt bara ris och bönor – då är det en erfarenhet som är svår att matcha. En händelse som Fredrik aldrig kommer att glömma är en tankbilsolycka då han och kollegorna tog hand om 160 svårt brännskadade människor vid ett och samma tillfälle.

I den här filmen berättar Fredrik om tankbilsolyckan i Maridi
(från föreläsningen på Danderyds sjukhus, feb. 2016)

I p.s.DS kan du läsa mer om Fredriks resa. Ladda ner som pdf.

Inlägget 160 svårt brännskadade och inget sjukhus – hur löser man det? dök först upp på Akutsjukhuset.

– Redan under gymnasietiden i Nybro sökte jag extrajobb. Jag vet att de flesta som söker jobb skriver ansökningsbrev. Det struntade jag i. Jag satte mig på cykeln istället och cyklade runt till enhetscheferna och berättade om mig själv och varför de skulle anställa just mig, berättar Jessica Eriksson som är sjuksköterska och klinisk omvårdnadsledare på ortopeden på Danderyds sjukhus.

Akutsjukhusets femte poddvärd berättar om sin bakgrund från Småland och om sin relation till farfar, bykändisen Åke Eriksson, som väckte en lust hos henne att vårda.

Jessicas ambition i yrkeslivet är stor och ibland har hon mötts av skepsis inför de förändringsarbeten som hon har drivit igenom som ung sjuksköterska. I början hade hon svårt att förstå motståndet från kollegorna.

– Jag var så otålig och gick nog in med fel ton, men insåg efterhand att förändring kräver kommunikation, delaktighet och ett bra ledarskap.

Många patientmöten har det blivit och hon delar med sig av ett minne som har fastnat lite extra; mannen med lungcancer vars händer hon låg och höll under en hel natt.

– Då kände jag mig så tacksam för det fina yrke jag valt. Det gör jag i stort sett varje dag. Att hjälpa patienter på ett tryggt och individuellt sätt, det är livskvalitet för mig.

Nyfiken på ortopedi? Lyssna på ortopedkirurgen Ardalan Rahimi här.

Inlägget Att vilja och våga dök först upp på Akutsjukhuset.

– Det är svårt att prata om döden men det kan också vara väldigt befriande. Först då förstår man vad som är viktigt när man lever.

Monica Rådström är sjuksköterska på njurkliniken. Hon arbetar med rådgivning och stöd till patienter som lever med njursvikt, en sjukdom som kräver livsuppehållande och, inte sällan, komplicerad behandling i form av njurdialys.

Hennes arbetsdag handlar till stor del om att samtala med patienter om deras sjukdomstillstånd och lyssna till deras livsberättelser. Hon säger att det är ett privilegium att vara medvandrare i en annan persons liv. Att lyssna och förmedla kunskap om den nya hälsosituation som patienten står inför och diskutera vad de själva kan påverka för att förbättra sin hälsa. Ibland kan det ta flera år för att få en bra kontakt med patienter och vid självdestruktiva beteenden har hon känt både vanmakt och frustration. Men idag känner hon framförallt djup glädje över att hon kanske gjort skillnad för en och annan människa under årens lopp.

Vissa patientöden lämnar henne aldrig, som kvinnan i sextioårsåldern hon träffade när hon gick elev på Sabbatsbergs sjukhus. Under en rond på allmän sal fick hon besked att hennes njurar knappt fungerade längre och att det inte fanns någon behandling att ge. Hon fick dö. Mycket har blivit bättre inom vården sedan dess; bemötande och respekt för individen och möjlighet att i större utsträckning erbjuda dialysbehandling till äldre patienter.

Vårdyrket ligger i släkten. Monicas morfar var kirurg på ett fältsjukhus i Frankrike under första världskriget och mormor var sjuksköterska. De förmedlade en stolthet som hon tydligt uppfattade redan som barn. Så hon valde vårdyrket. Bara hennes bror försökte stoppa henne från att bli ”pottkusk”. Han tyckte att hennes betyg var alltför bra och att hon borde läsa till läkare istället. Monica konstaterar att hennes bror inte hade lyssnat på vad hon tänkte och ville. Sitt yrkesval har hon aldrig ångrat.

Inlägget Döden är en del av livet dök först upp på Akutsjukhuset.

Robotkirurgi, det vill säga robotassisterad kirurgi, har funnits i Sverige ca tio år. Utvecklingen inom området går snabbt framåt. Robotsystemen utvecklas och fler kirurger lär sig den nya tekniken.

Robotkirurgi gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört med öppen kirurgisk teknik. Sedan början av 2014 utför Danderyds sjukhus operationer med hjälp av robotassisterad titthålskirurgi.

Hittills har ca 140 robotassisterade operationer genomförts gällande kolorektalcancer, ett samlingsnamn för ändtarms- och tjocktarmscancer. På Danderyds sjukhus finns i dagsläget tre kirurger som utför den typen av operationer.

Certifierad att lära andra

Sedan oktober 2015 är Danderyds sjukhus det enda sjukhuset i Sverige som är godkänt som ”Case observation Center”, dvs ett sjukhus som är certifierat att träna upp och lära ut kolorektal robotkirurgi till andra sjukhus.

– Fram till idag har vi tagit emot åtta besök, bl a från Västerås, Borås och Mora, men även från Norge och Tyskland, berättar överläkaren Roger Gerjy.

Roger blev i april invald som svensk representant i EARCS (European Academy of Robotic Colorectal Surgery), där 18 av Europas mest framstående kirurger inom robotassisterad kolorektalkirurgi ingår. Han är därmed den enda ”proctorn” i Sverige som är godkänd att utbilda kirurger för robotassisterad kolorektalkirurgi.

Sveriges första proctor även inom godartad gynekologisk kirurgi

Kvinnokliniken på Danderyds sjukhus är också godkänd som ”Case observation Center” med Sveriges första ”proctor” inom godartad gynekologisk kirurgi, överläkare Ulrika Johannesson.

Borttagning av livmodern med hjälp av robotkirurgi leder bland annat till mindre blodförlust, färre komplikationer, mindre smärta och minimal ärrbildning.

Hittills har ca 150 robotassisterade titthålsoperationer utförts på Kvinnokliniken och en vetenskaplig studie om borttagande av livmodern och eventuell påverkan på bäckenbotten samt sexuell funktion har nyligen startats där överläkarna Ulrika Johannesson och Catharina Forsgren är ansvariga.

Inlägget Unik spetskompetens inom robotkirurgi dök först upp på Akutsjukhuset.

Lungmedicin är en verksamhet som har vuxit fram snabbt och lite i skymundan – men hela tiden i händerna på överläkare Samy Abdel-Halim. I dag har enheten för lungmedicin landets kortaste ledtider när det kommer till lungcancerpatienter visar statistik från Regional Cancercentrum, RCC; tre till fem vardagar arbetsdagar från remissinkommande till första läkarbesök.

Dessutom arbetar enheten med en enastående teknik kallas SuperDimension. SuperDimension är ett speciellt navigationsbronkoskop som når perifera lungförändringar.

Vad är speciellt med SuperDimension?

– Vid röntgenundersökning är det vanligt att hitta bifynd i form av lungförändringar som kan vara godartade eller utgöras av cancer. För att ställa säker diagnos krävs en biopsi (vävnadsprov). De flesta förändringar ligger perifert, det vill säga utanför centrala luftrör och kan inte nås med normal bronkoskopi.

Idag tas biopsier från perifera lungförändringar i första hand via punktion utifrån med hjälp av röntgen. Detta medför ökad risk för komplikationer och behov för kontroller efter ingreppet. Med SuperDimension kan man navigera till dessa perifera förändringar och ta vävnadsprover med stort säkerhet utan ökade risker för komplikationer.

Det är således ett viktigt verktyg för att ställa cancerdiagnos tidigt, vilket är betydelsefullt för snabb start av behandling och fortsatt omhändertagande, förklarar överläkare Samy Abdel-Halim.

Denna film från Medtronic visar hur SuperDimension fungerar.

Inlägget Vävnadsprover utan komplikationer dök först upp på Akutsjukhuset.

– Mitt första jobb på Långbro sjukhus var på en låst avdelning med människor som bara satt och skrek. Jag tänkte: de har placerat mig i helvetet. Men trots det blev jag kvar inom den psykiatriska vården i åtta år. Det är jag oerhört tacksam för i dag. Jag lärde mig väldigt mycket och det formade mig som person.

Tina Trujillo är chef på Bemanningscenter på Danderyds sjukhus. Hennes medarbetare hoppar runt mellan olika avdelningar på sjukhuset. Ett arbetssätt som kanske inte passar alla men Tinas medarbetare tycker att det är kul. Hon tänker att de är nog lite som hon själv, som behöver variation och utmaningar för att inte stagnera. För många är det skönt att gå in, göra sitt jobb och gå därifrån och slippa bli engagerad i de problem som kan finnas på en fast enhet.

1989 när Tina låg på förlossningen och blev omhändertagen av de fantastiska barnmorskorna beslutade hon sig för att söka till sjuksköterskeutbildningen med siktet inställt på att bli barnmorska. På nittiotalet var sjuksköterska inte ett bristyrke och Tina fick först nej från Danderyds sjukhus. Ett nej hon inte kunde acceptera, så dagen efter tog hon med sig sina papper och knackade på hos personalavdelningen på sjukhuset. Resten är som man brukar säga – historia.

Tina har alltid sökt sig nya utmaningar i livet och inte accepterat ett nej i första taget.

– En del kallar det för rastlöshet, säger hon. Hon har arbetat i Spanien på ett svenskt rehabiliteringssjukhus, arbetat fackligt för Vårdförbundet och startat upp Bemanningscenter i två omgångar. Men den största utmaningen och lärdomen har varit dotterns anorexi som höll på att kosta hennes liv.

– Jag var så rädd att förlora henne. Att hon skulle dö. I dag är hon en ung kvinna med livsglädje som jobbar här på Danderyds sjukhus med att rädda liv. Det är svårt att sätta ord på.

Inlägget Varför ta ett nej? dök först upp på Akutsjukhuset.

I maj 2015 var Danderyds sjukhus det första akutsjukhuset i Stockholm som började med vårdplanering via video. På ett innovativt och smidigt sätt med modern teknologi stödjer detta en trygg och säker hemgång i samverkan mellan patienter, närstående och andra vårdgivare.

– Att ha möte mellan primärvården, slutenvården och biståndsbedömaren via video i stället för att träffas är något alla vinner på, sa Ellen Malkoch, vårdsamordnare på hjärtkliniken, vid projektets start.

Tekniken i sig har använts länge inom Stockholms kommuner och geriatrik, men är nyare inom akutvård. En stor fördel med videotekniken är att en färdigbehandlad patient kan bli utskriven tidigare.

Enlarge

– Om vi får till ett samordningsmöte en dag tidigare än förut, så kan vi också skriva ut patienten en dag tidigare. En ytterligare stor vinst är att vi minskar miljöpåverkan då samordnarna inte behöver resa för att hålla möte, och givetvis minskar också kostnaderna, förklarar Ellen Malkoch.

I maj 2016, ett år efter starten, är nästan alla kliniker uppkopplade.

– Vi har mycket goda erfarenheter efter ett år i drift, dock måste vi bli duktigare på att utnyttja den nya tekniken och inte kalla till personligt möte bara för att vi alltid gjort det. Vi har sett att det är både bra ljud- och bildkvalitet och nästa steg är att vårdplanering via video kommer att bli ett krav från biståndsbedömarna för att de ska kunna nyttja tiden effektivt, säger Ellen Malkoch.

Inlägget Trygg hemgång med modern teknik dök först upp på Akutsjukhuset.

För stomiterapeuterna Camilla Hållander och Kristina Larsson innebär en stor del av jobbet att ta hand om patienten när stomin väl är på plats, och hen ska lära sig leva med ”påse på magen”, vilket kan vara både fysiskt och psykiskt förändring. Som ensamma i sin profession finns ett stort behov av att nätverka med andra sjukhus och här är de återkommande stomikongresserna ett enastående forum.

I mars medverkade de på World Council of Enterostomal Therapists i Kapstaden, Sydafrika – en internationell kongress för specialistutbildade stomiterapeuter. Här delar man med sig av forskning, erfarenheter och nyheter inom området.

Att skaffa sig den här kunskapen och erfarenheten är något Camilla och Kristina gör för att de brinner för sitt jobb och vill skapa den bästa tänkbara vården för patienterna. Resan bekostade de själva*.

– Om vi inte får nya intryck och ser hur vården fungerar på andra ställen kan vi ju inte utvecklas. Givetvis uppskattar vi kongressen för nätverkandet och kunskaperna vi får men i slutändan är det ju för patienternas skull, säger Kristina.

– Det är vår möjlighet till kompetensutveckling och att skapa nya kontakter i hela världen. Självklart ger det även perspektiv på hur bra vi har det här, att våra patienter till exempel inte behöver göra en egen stomipåse av en gammal plastpåse, fyller Camilla i.

Men det är inte bara kunskap som förmedlas via kongressen.

– Om en patient i Sverige lägger ned sin stomi och har oanvänt material över så får vi inte ge det till andra, enligt svenska lagar, men då kan vi skicka det till sjukhus i länder där resursbristen är stor, berättar Camilla.

Tack vare nätverkandet har Kristina, som enda svensk, blivit inbjuden till England för en veckas avancerat utbildningsprogram för erfarna stomiterapeuter.

Inlägget Stomikunskap från hela världen dök först upp på Akutsjukhuset.

För att minska antibiotikaanvändandet har Danderyds sjukhus infektionsklinik infört infektionskonsulter, som i ett nära samarbete med akuten bidrar med sin professionalitet.

– Ökad antibiotikaresistens är ett av våra största hot inom sjukvården. Med en dedikerad person som kan ge professionella råd kring vilken typ av antibiotika som ska användas – om det över huvud taget ska användas – skapas bättre förutsättningar för både patienten direkt och för framtiden generellt, säger Olle Reichard, överläkare på infektionsenheten.

Den akutennära infektionskonsultens arbetsuppgifter är att vara tillgänglig i alla antibiotikafrågor som dyker upp. Konsulten kommer ner till akuten när de behövs och när akuten inte behöver hjälp är konsulten tillgänglig för rådgivning både internt och externt, även vårdcentralerna inom SLL kan ta hjälp av konsulten. Vid sidan om detta rondar konsulten på en akutvårdsavdelning varje dag.

– Det här innebär förvisso en extra person på schemat, men det vägs upp mot den generella vinsten – det är en rimlig kostnad för ökad patientsäkerhet och kvalitet. Det här systemet förbättrar det initiala infektionsomhändertagandet, optimerar användandet av antibiotika och snabbar på akutflödet, förklarar överläkare Olle Reichard.

Innan detta startades hade infektionsenheten ingen representation på akuten trots att många av de som söker akut har infektionsproblem.

– Vi så att det användes för mycket antibiotika och framför allt så kallade bredspektrum-antibiotika vilket inte är bra. I och med detta får patienten den antibiotika som är mest lämpad. Vi har även börjat med att personal på akuten kan boka tider nästkommande dagar till infektionsmottagningen, så att patienten får en snabb uppföljning och slipper stanna kvar på akuten. För ett par år sedan fick medicinjouren ta allt detta. Nu får vi bättre initial bedömning av patienter, en bättre och smalare antibiotikaanvändning och ett snabbare flöde på akuten, förklarar Olle Reichard.

Nästa steg i utvecklingen för sjukhusets infektionsenhet är två helt nybyggda avdelningar, speciellt anpassade till infektionsvård, med 18 isoleringsrum med kontrollerad ventilation för att minska risken för smittspridning. Dessa avdelningar öppnar i början av 2017.

– Vi ser mycket fram emot att få dra igång i våra nya lokaler, och har stora planer för framtiden med förhoppningar om utökad konsultverksamhet, inklusive så kallad antibiotic stewardship (rådgivning) på både medicin och kirurgavdelningar – och annat spännande, avslutar Olle Reichard.

Inlägget Infektionskonsulter med koll på antibiotika dök först upp på Akutsjukhuset.

Våren 2016 öppnade hjärtkliniken en akut dagvårdsavdelning, HADVA, vars syfte är att avlasta såväl akuten som vårdavdelningarna och givetvis se till att patienterna inte behandlas som sjukare än vad de egentligen är.

– Till skillnad från den planerade hjärtdagvården kommer patienterna till HADVA direkt från hjärtakuten där de valts ut av en specialist i kardiologi. Här utförs avancerad hjärtekokardiografi, med eller utan stressbelastning, EKG-övervakning, pacemakeravläsningar, labbprover m.m. under loppet av några timmar och patienten kan sedan skrivas hem eller läggas in med definitivt svar, berättar Henrik Löfmark, sektionsansvarig läkare för hjärtsektionen på akuten och ansvarig för HADVA.

Mervärde för patienter
Under tiden får patienten vänta i skön fåtölj och erbjuds kaffe och smörgås, eller lunch om det behövs.

– Utöver de positiva effekterna som den ökade servicen och trivsamma miljön utgör, så innebär det att patienter som tidigare låg inne på akutmottagningen snabbt kan sorteras vidare och bli slututredda i ett tidigare skede. Det sparar stora resurser för akutsektionen och skapar därigenom ett mervärde för övriga patienter, som nu erhåller ett ökat fokus och kortare handläggningstider, förklarar Henrik.

Kapa flaskhalsar
Tanken med HADVA är inte att omfördela patienter så någon annan blir mer belastad utan snarare att hitta snabbare vägar och mer effektiva utredningsvägar där man kapar ”flaskhalsar” i processen.

– Det vi har sett efter att varit igång i två månader är att färre patienter läggs in på slutenvårdsavdelning för att genomgå utredningar eller övervakas inför att genomgå så kallade polikliniska utredningar. Vi kan erbjuda ett stort antal patienter snabbare utredningar än tidigare i en för patienten lugnare miljö där det finns större utrymme att ställa frågor och få utförlig information kring sitt sjukdomstillstånd, avslutar Henrik.

Är du nyfiken på den akuta dagvårdsavdelningen? I p.s.DS kan du läsa mer.
Ladda ner som pdf.

Inlägget Snabb utredning en hjärtefråga dök först upp på Akutsjukhuset.

– Man känner sig så otillräcklig. Barn har dött under mitt ansvar och till och med i mina händer. Barn som kunde ha räddats om vi hade haft bättre resurser. Men det är något man måste komma över för att kunna fortsätta sitt arbete och se vad man kan göra, i stället för vad man inte kan göra. Det säger Helena Nordenstedt, läkaren som bekämpade Ebola på plats i Liberia.

Helena visste inte vad hon skulle utbilda sig till. Hon gillade språk så hon började där. Sedan tog hon en vända till Handelshögskolan i Stockholm men upptäckte efter ett år att det var ingenting för henne. Hon sökte till läkarutbildningen vid Karolinska Institutet i Stockholm och kom in.

– Att jobba som läkare är inte ett kall för mig. Det är bara ett jobb. Men kanske det bästa jobbet som finns, säger Helena i podden.

Forskar och jobbar kliniskt

När man lyssnar på Helenas berättelse förstår man att hon vill göra allt – gärna samtidigt. Och hon klarar av det. Samtidigt som hon utbildade sig till läkare forskade hon kring halsbränna och disputerade samma år som hon tog läkarexamen. Men vad hon längtade efter mest, var att få komma till Afrika och göra nytta. Första resan dit arbetade hon med ett projekt för professor Hans Rosling i Tanzania, som gick ut på att se om stolpiller mot malaria var någonting som kunde accepteras i byarna, eller om det fanns kulturella eller religiösa hinder för det.

Jobbet som läkare på Danderyds sjukhus

– Jag tycker om mötet med patienten och ser det som en utmaning att göra mitt bästa för varje individ.

På avdelning 76, där Helena arbetar, finns många äldre dementa patienter. För att kunna möta deras speciella behov har all personal på avdelningen utbildats i demenssjukvård, även om det inte är därför patienterna är där. Utbildningen har gjort stor skillnad.
Helena tillhör Medicinkliniken och jobbar dels på avdelningen, dels på akutmottagningen. Hon arbetar 50 % som läkare och forskar inom Global Hälsa till 50 %.

Ebolaepidemin i Västafrika

När Ebola drabbade Västafrika igen, våren 2014, var Helena en av läkarna som åkte dit för att hjälpa till, för Läkare utan gränser, eftersom Liberia som är ett av världens fattigaste länder inte hade sjukvårdspersonal som räckte till att ta hand om alla som insjuknade. En nioårig pojke som hade tillfrisknat från Ebola, förlorade sin älskade farmor i sjukdomen. Han slutade prata och inneslöt sig i själv. Först när Helena kom på att han gillade fotboll hittade hon en väg fram. När Zlatan kom på tal var isen bruten.

Inlägget Med hjärtat inställt på Afrika dök först upp på Akutsjukhuset.

Den 1 maj 2015 godkände Socialstyrelsen akutsjukvård som en ny basspecialitet i läkarprofessionen och nu är det dags för Danderyds sjukhus att hitta sina nya medarbetare till rollen.

– I dag har vi en akutmottagning med olika sektioner där patientens tydligaste symtom eller diagnos avgör viken sektion vederbörande hänvisas till. Genom den nya specialiteten akutläkare har vi nu möjlighet att forma ett akut omhändertagande som ser till hela patienten och dessutom ökar möjligheten att nyttja våra resurser där de gör mest nytta. Jag ser ett riktigt bra samarbete mellan de olika specialiteterna och professionerna på vår nya akutmottagning – med fokus på patienten, förklarar Anna Färg Hagansbo, verksamhetschef på akutmottagningen.

– Det har varit en process att som sjukhus ta oss hit och fatta beslut om införandet av specialiteten akutsjukvård. För att lyckas genomföra stora förändringar är det en förutsättning att alla berörda är med på tåget och det är vi nu, förutsättningarna finns och vi är mogna nu, fortsätter hon.

Vilka egenskaper hoppas du att de kommande akutläkarna ska ha?

– Vi hoppas att få hit personer som är helt klara över våra långsiktiga mål och som kan följa verksamhetens och sin egen inre kompass samtidigt som hen kan hantera nuvarande organisation och dess utmaningar. Förutom att veta vart vi ska så handlar uppdraget till stor del om att ta ansvar för själva ”förflyttningen”. Vi ska genomföra en genomgripande förändring inte bara i akutens sätt att tänka utan i hela det akuta omhändertagandet. Att driva stora förändringar, som kan upplevas hotfulla för en del, kräver förutom kunskap, erfarenhet, och engagemang också en stor portion av mod, diplomati och tålamod. Jag hoppas också på personer med en hel del ödmjukhet, prestigelöshet och målmedvetenhet i sig. Och som dessutom inser att vägen kommer att innehålla en hel del överraskningar och kan vara trygg i det, förklarar Anna.

Vill du veta mer om Anna och hennes bakgrund? I Karriärpodden berättar Anna som sin bakgrund och vägen till chefskapet för programledaren Eva Ekedahl. ”Anna har arbetat både som chefssjuksköterska på kirurgavdelningar och som enhetschef på specialistmottagningar. Anna är utbildad sjuksköterska i botten och är en av de få verksamhetschefer inom sjukvården som inte är läkare. Följ med och lyssna på ett intressant samtal som också handlar om hur det är att vara ledare på ett sjukhus.”

Inlägget Akutläkare – ny specialitet dök först upp på Akutsjukhuset.

Sommaren 2016 har de kliniska omvårdnadsledarna funnits på ortopedkliniken i lite mer än ett år och omvårdnadsledaren Jessica Ericsson tycker att det fungerar bra.

– Som omvårdnadsledare ser jag till att medarbetarna ”drar” åt samma håll. Jag gillar att vara en förebild i omvårdnadsarbetet och att bidra till en bra arbetsmiljö, säger Jessica.

De kliniska omvårdnadsledarna är erfarna sjuksköterskor vars roll är att ha överblick över det direkta patientarbetet och se till att alla på avdelningen arbetar målmedvetet och tillsammans. De är också med ansvarsgrupperna och delaktiga i förbättringsarbeten på kliniken.

Omvårdnadsledaren handleder och ger feedback till kollegorna i det dagliga arbetet och ser till att nyanställda får en bra introduktion.

– Jag ser till att vi planerar arbetet, att vi tar hand om varandra. Jag vägleder nya sjuksköterskor när de har börjat hos oss och jag planerar förbättringsarbeten tillsammans med cheferna, berättar Jessica Ericsson.

I och med rollen som klinisk omvårdnadsledare har det skapats en karriärväg för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig men ändå vara kvar i det kliniska arbetet. Det ger en möjlighet att utveckla kompetensen som arbetsledare samtidigt som funktionen skapar bättre förutsättningar för patienten.

– Utöver kompetenshöjningen hos omvårdnadsledarna tror vi att det har gett en större trygghet även till andra medarbetare – och i och med det även förbättrat patientsäkerheten, säger chefsjuksköterska Nina Karlsson Forsberg.

Nyfiken på Jessica?
Lyssna på hennes berättelse i podden Akutsjukhuset!

Vill du veta mer om ortopedi? Lyssna på ortopedkirurgen Ardalan Rahimi här.

Inlägget Värdefull karriärväg för sjuksköterskor dök först upp på Akutsjukhuset.

Danderyds sjukhus gör idag flest ablationer i landet; cirka 200 leverablationer och 30 njurablationer per år. Ablation innebär att man med hjälp av ultraljud eller datortomografi stoppar in en kateter i en tumör och bränner sönder tumören.

Verksamheten har inneburit en stor förändring för personalen i ablationsteamet på röntgenavdelningen. Det handlar inte bara om nya typer av undersökningar och behandlingar utan det innebär också en annan helhetsbild av patienterna.

– Personalen i ablationsteamet på röntgenavdelningen träffar oftast patienterna innan ablationen vid preoperationsundersökningen, vid själva ingreppet samt vid postoperationskontrollen. Det gör att de lär känna patienterna lite bättre och kan ge patienterna en ökad trygghet, berättar Marie Dyberg, enhetschef på Röntgenkliniken.

För snart två år sedan utökades samarbetet mellan kirurgkliniken och röntgenavdelningen då man började göra ultraljudsledda ablationer med fusionteknik på röntgenavdelningen. Fusionsteknik innebär att man matar in en tidigare gjord datortomografiundersökning i ultraljudsapparaten och sedan kopplar datortomografibilderna till den bild man får när man rör ultraljudsproben. Detta gör att man kan lokalisera tumörerna mycket lättare.

Multidisciplinära ronder beslutar metod
På röntgen startades ett ablationsteam bestående av radiologer, röntgensjuksköterskor samt undersköterskor. Man har också nära samarbete med övriga kliniker som Kirurg- och urologklinken och Anestesin.

Vid multidisciplinära ronder tas beslut om vilken tumör som går att bränna bort och hur det ska göras; öppen kirurgi eller laparaskopiskt på operation eller med hjälp av datortomografi alternativt uljtraljudslett på Röntgenavdelningen.

– Vi strävar alla efter att ge patienten den bästa möjliga behandlingen och då krävs ett gott samarbete mellan alla inblandade: röntgenavdelningen, kirurgverksamheten och narkospersonalen, säger Marie Dyberg.

Kirurg Jacob Freeman på Kirurg- och Urologkliniken avslutar:
– I de fall där ablationer är möjligt är det högst sannolikt att det så småningom blir förstahandsmetod – med den moderna teknik vi har idag.

Inlägget Ablation på röntgen – samverkan som minskar risker dök först upp på Akutsjukhuset.

Med bidrag från Arbetsmiljölyftet kunde verksamhetsområdet anestesi- och intensivvård på Danderyds sjukhus under 2015 börja med skanners för elektronisk identitetskontroll i samband med blodtransfusioner.

Vid blodtransfusioner är säkerheten enormt viktig och ett misstag kan i värsta fall leda till dödsfall. Tidigare har blodet registrerats på flera ställen vilket kunde skapa stress och oro för personalen. I och med skanningen på anestesi- och intensivvård minskar risken för misstag. Skannrarna påminner om de som finns i mataffären men dessa är betydligt mer avancerade och anpassade för medicinskt bruk.

Att få pengar från Arbetsmiljölyftet har verkligen bidragit på fler sätt, tycker Rosalba degl’Innocenti, tidigare chefsjuksköterska på anestesi- och intensivvård, nuvarande enhetschef för anestesi- och smärtmottagningen.

– Dels betyder det mycket att få ekonomiska möjligheter att avsätta tid för personal och att köpa in utrustning. Dels blir det en större genomslagskraft när vi jobbar mot mål som ska redovisas, förklarar hon.

Stoppskylten visar om något är fel

När en blodtransfusion ska genomföras skannas först mottagarens personliga streckkod (id-bandet), sedan blodpåsens streckkod. Om någon av de skannade koderna inte överensstämmer lyser en stor röd stoppskylt på skärmen. Om alla uppgifter stämmer visas en grön okej-symbol.

Idag kräver Socialstyrelsen 100 % spårbarhet och återrapportering av blodprodukter, och ett system med skannrar gör det möjligt att uppnå detta krav.

Risken för misstag är minimal och om datasystemet skulle gå ner återgår man bara till att hantera blodet på det ”gamla” manuella sättet. Det är ingen ny uppfinning, det här. På bland andra Halmstad sjukhus har man skannat streckkoder under en längre tid, så att det innebär fördelar vet man redan.

Finns det inga nackdelar med att skanna blod och patienter?

– Nej, faktiskt inte. Hanteringen av blodet blir säkrare, personalen känner mindre stress vilket också givetvis leder till en högre patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö, säger Rosalba degl’Innocenti, som hoppas att blodskanning snart ska införas över hela sjukhuset.

Under 2014–2017 satsar Stockholms läns landsting 150 miljoner kronor på projektet Arbetsmiljölyftet. Sedan 2014 har Danderyds sjukhus hittills beviljats pengar för 13 projekt. Totalt har sjukhuset fått 11,7 miljoner kronor för dessa.

Inlägget Säkrare blodtransfusioner med hjälp av arbetsmiljölyftet dök först upp på Akutsjukhuset.

På Paramedicinska sektionen på Danderyds sjukhus har man sedan våren 2016, mätt patienternas nöjdhet med hjälp av så kallad Touch Point. Det innebär att patienten får svara på hur sjukhusupplevelsen varit genom att trycka på olika alternativ på en display i entrén. Genom att patienten i direkt anslutning till besöket får möjlighet att svara, och tekniken dessutom är sådan att det är mycket enkelt att medverka – så har man ökat svarsfrekvensen markant.

– Förut har vi skickat hem pappersenkäter där patienter får fylla i hur de upplevt vården men det systemet har inga fördelar. Det är förlegat, det är svårare att minnas hur det var flera veckor efter besöket, det kräver mer av patienten för att enkäten ska bli ifylld och återskickad. Dessutom kommer resultaten flera månader efter besöket, förklarar kvalitetsstrateg Lena Martin.

Nöjda patienter

Resultaten man nu fått fram genom Touch Point visar på fantastiskt nöjda patienter. 98 % svarade ja på frågan ”Var helhetsintrycket vid ditt besök att du var i trygga och säkra händer?”. Den paramedicinska sektionen som bland annat består av sjukgymnaster/fysioterapeuter arbetsterapeuter och dietister tar emot patienter från hela sjukhuset.

– Det här innebär att de resultat vi ser på ”vår” Touch Point kan ses som ett betyg på hur patientens hela vårdupplevelse varit, eftersom vi ofta är sista steget ut från sjukhuset. Så jag tycker nog att fler än vi kan ta ära av de fina resultat vi fått, säger Kristina Smedberg, sektionschef på Paramedicinska sektionen.

Under hösten kommer fler enheter på sjukhuset att införa olika varianter av digital mätning av patientupplevd kvalitet och i samband med detta kommer även utbildningstillfällen för hur man skapar en enkät som passar verksamheten för att få ut så mycket som möjligt av mätresultaten.

Inlägget Snabba resultat med mätning i entrén dök först upp på Akutsjukhuset.

– Jag minns en liten tant i 80-årsåldern som satt på en hård pall utanför akutrummet på akutmottagningen. Intryckt mot väggen. Folk sprang förbi med bårar och britsar. Hon försökte stoppa folk som gick förbi.

Är det någon som vet något om min man, frågade hon. Han är härinne någonstans. Vet de att han äter blodförtunnande och att han är sockersjuk? Det verkar ju inte klokt. Ni bara springer och springer. Är det ingen som tar hand om min man?

Alltför många patienter kommer ensamma till akutmottagningen. Men ännu fler har en eller flera anhöriga med sig. Och även de behöver hjälp och stöd. Att vara anhörig till en svårt sjuk eller skadad person för med sig rädsla, chock och ibland ilska.

Stödja och involvera
Att situationen för de anhöriga ibland var stökig på Danderyds akut såg undersköterskan Pernilla Eidenberg. Hon kom från en annan värld. Från sjukhem och demensboende där de anhöriga alltid fick vara med. De lämnades aldrig utanför undersökningsrummet. Tänk om man även på akutens mottagning kunde stödja och involvera de anhöriga mera? Tanken om anhörigstöd på akuten växte sig allt starkare.

I avsnittet ”Vem ser den anhöriga”? berättar hon om händelser som satt spår, om resan fram till införandet och om konsten att förändra invanda mönster i en djupt rotad kultur.

– Min kollega Camilla och jag ville göra de anhöriga delaktiga i vårt arbete på akuten. Vi ville ha ett system där det alltid fanns någon som var ansvarig för de anhöriga. Det handlade om att vara tillgänglig om det behövdes. Att det faktiskt var viktigt.

Pernilla berättar också om sin bakgrund, dotter till två kreativa konstnärsföräldrar som försökte få in Pernilla på samma bana. Och om sommarkollektivet på sjuttiotalet, som tagit ur filmen Tillsammans, där hon busade med skådisen Gustaf Hammarsten under bordet.

Inlägget Vem ser den anhöriga? dök först upp på Akutsjukhuset.

SESAM-mottagningen på Danderyds sjukhus tar emot alla som har frågor om sexuell hälsa. Där finns preventivmedelsrådgivning och möjlighet till kuratorsamtal och givetvis möjlighet att testa sig om man tror att man fått en könssjukdom.

Många av de som kommer till SESAM (Sex- och Samlevnadsmottagningen) är män, och många har sex, ibland eller ofta, med personer av samma kön som de själva.

– Vi tror att den höga besöksandelen män som testar sig beror på att många kvinnor har fler vägar till vården i dessa frågor. De har ofta en ”egen” gynekolog eller en barnmorska inom mödravården. Många har tidigt haft kontakt med ungdomsmottagningen kring preventivmedelsrådgivning på ett sätt som killar sällan har, förklarar Lisa Gulbrandsen, kurator på SESAM.

HBTQ-policy på sjukhuset
Sedan några år tillbaka har Danderyds sjukhus en HBTQ-policy som jobbar för att alla patienter ska få lika bemötande och att personalen inte ska utgå ifrån att alla är heterosexuella. Policyn har varit ett stöd i SESAMs arbete för att diskutera normkritik, att förstå och bemöta utan fördomar. Medarbetarna har arbetat målmedvetet med att lära sig mer om HBTQ-frågor och även medvetandegjort sina egna värderingar och förhållningssätt.

– När vi träffar en ny patient som vill testa sig för könssjukdomar är det viktigt att inte förutsätta hur patienten haft sex. Vi frågar alltid patienterna vilken typ av sex de haft så att vi kan vara säkra på att vi tar rätt prov. Att ha ett professionellt bemötande till alla besökare oavsett sexuell läggning är oerhört viktigt för oss, säger Lisa.

– Tyvärr ser vi en ökning av könssjukdomar, t ex gonorré och klamydia. Därför är det så viktigt att alla känner sig trygga med att komma och testa sig i ett tidigt skede för att undvika allvarliga komplikationer. Vi vet att HBTQ-personer har fler dåliga erfarenheter av bemötande inom vården och därmed kan känna ett större motstånd mot att uppsöka vård och att testa sig, fortsätter hon.

Guldstjärna för sitt bemötande
I oktober 2016 fick SESAM-mottagningen på Danderyds sjukhus RFSL:s utmärkelse Guldstjärnan för sitt arbete. Guldstjärnan ges av RFSL-organisationen ”Sexeperterna” till de mottagningar som bedriver den bästa vården för framför allt HBTQ-personer. Utmärkelsen har funnits i fem år och måste förtjänas på nytt varje år.

– Vi blev verkligen glada och stolta när vi fick beskedet. Det är bra att RFSL uppmärksammar mottagningar som har ett professionellt bemötande av HBTQ-personer och att vi inom vården förstår att vi behöver förbättra vårt bemötande, avslutar Lisa.

Hur testas mottagningarna?
RFSL skickar ut patienter som jobbar ”undercover” för att testa hur vården bedrivs enligt fyra kriterier:
• Är det ett tryggt och professionellt bemötande?
• Erbjuds fullständig undersökning?
• Erbjuds ett personligt återbesök?
• Erbjuds gratis vaccination mot hepatit B till homosexuella män.
Fyra ”undercover-patienter” besökte SESAM-mottagningen och deras bedömning var att medarbetarna där toppade inom alla kriterier.

Inlägget Lika bemötande oavsett sexualitet en självklarhet på Sesam dök först upp på Akutsjukhuset.